Universum

Hubble-teleskopet. (NASA)

I natt ligger månen i sin närmaste bana mot jorden. Jag tittade upp med min kikare och såg ganska tydligt de mönster som man brukar se på riktigt bra bilder. Månen har ju alltid samma sida mot oss på jorden, vilket har skapat en hel del spekulationer om "the far side of the moon" (eller the dark side of the moon). Det finns numera en hel del bilder på den bortre sidan, men under ganska många år så fanns det bara en som var tagen i början av 70-talet (om jag minns rätt).

Jag har skrivit en hel del i ämnet tidigare, men min fascination för det hela gör att jag gärna återkommer till texter kring detta. De många fantastiska bilder som finns på exempelvis nasa.gov ser egentligen inte ut som de gör. När de tar bilder med Hubble på avlägsna galaxer så handlar det om olika spekrum och våglängder inom ljuset för att få bilderna att se så vackra ut. Något som ligger så otroligt långt bort - etttusentrehundrafyrtiofyra (1.344) ljusår - behöver man använda speciella tekniker för att kunna få fram ett fotografi.

Orion-nebulosan, fantastiskt vackert. (NASA)

Den senaste tiden har det skrivits en del om jordliknande planeter som man funnit. Många av dessa så kallade exo-planeter ligger ganska "nära" jorden. Med nära menar jag i jämförelse med universums otroliga avstånd. En exo-planet är en planet som har snarlika förhållanden som jorden och som har flytande vatten. De ligger inom något som kallas för "guldlock"-området, vilket innebär att förhållandena är precis "lagom".

Den senaste upptäckten - från 2011 och "bästa" enligt NASA - är Kepler 22b som ligger cirka 600 ljusår bort. I min bok är det alldeles för långt bort, men eftersom förhållandena är de bästa man funnit hittills får man väl ge sig. Jag skulle hellre se att man koncentrerade sig på Gliese 581-systemet som ligger betydligt närmare, "bara" cirka 20 ljusår. Men gubbarna och gummorna på NASA vet ju så klart det där bättre än mig.

Kepler 22b. (NASA/Ames/JPL-Caltech)

Kruxet i det här ju avstånden. Man fick ju en liten gnista "hopp" när man från Bern förra året menade att man fått en nanopartikel att färdas snabbare än ljuset. Det stod (står) i motsats till Einsteins teori att inget kan färdas snabbare än ljuset i vakuum. Senare visade det sig ju att testet i Bern var fel, man hade mätt fel, helt enkelt. Men jag tror inte det sista är sagt om den saken ännu.

OM en farkost kunde färdas åtminstone med ljusets hastighet så skulle det alltså ta typ 20 bast till Gliese och 600 år till Kepler 22b. Jag är naturligtvis ingen expert, bara en intresserad lekman, hehe, så mina uträkningar får ni självklart ta med en stor nypa salt. Om intresse finns så är det ju bara att halka in på NASA:s hemsida som finns länkad här på sidan. 

Jämförelse av förhållanden. (NASA/Ames/JPL-Caltech)

Det är mycket kvar att lösa och långt fram i tiden innan vi kan börja åka ut på sådana äventyr. Först och främst är det månen igen och sedan mars som gäller. Jag lär återkomma med ytterligare inlägg kring det här ämnet.

-----------------------------------

P.s. Bilderna som jag visar ligger under "Public Domain" och är tillåtna att lägga upp om man talar om att de kommer från NASA.

Det går att läsa mer om Kepler här:

http://www.nasa.gov/mission_pages/kepler/news/kepscicon-briefing.html