"Vi lever vårt liv framlänges, men vi förstår det baklänges"

söndag 2 mars 2014

saxat från fejan...

Till alla er som tog sig en vit månad (från alkohol) under februaris 28 dagar vill jag bara säga: starkt jobbat. Men jag förslår också att ni tar en månad till, det kan aldrig skada. Eller?

Om man dricker för mycket i vanliga fall så märker man ganska snart en positiv skillnad när man böjar bli vit. Aptiten återvänder och sömnen bli mycket bättre. Man orkar dessutom mer rent allmänt. Humöret blir "rakare" utan extrema toppar och dalar.

Man får mer över i plånboken och livet känns förmodligen bättre än på länge. Jag läser ibland att många "förstå-sig-på-are" hävdar att en enda vit månad inte har någon effekt. Men det tycker jag är totalt BS. Dricker man för mycket är varje vit dag en bra sak.

För det första kan en vit månad ge mersmak till att man vill vara nykter ännu längre tid. För det andra så ger de många positiva effekterna ett slags bättre "allmän"-tillstånd, som i sin tur gör att man känner sig bättre. Men det är på sin plats med en varning:

Om man är överkonsument - dricker någon form av alkohol på daglig basis - så är man ganska säkert i dålig form när man börjar sin "vita" period. (Med alkohol varje dag menar jag inte nödvändigtvis att man dricker så man blir påverkad. Det kan handla om en öl eller ett par glas vin till maten. Detta är ganska vanligt, eller hur.)

Jag återkommer till den biten.

Men som sagt, man börjar sin vita period och mår kanske lite skitigt de första dagarna, men det är bara för att kroppen är van vid att få i sig alkoholen dagligen. Dessutom är vanans makt en stor bov. Höj glaset, känn smaken.

Jag kan inte säga några exakta värden, men dricker man varje dag - även om det är bara lite - så påverkar det kroppen negativt. Det spelar mindre roll om man för den skull motionerar, äter rätt och så vidare. Men ju längre månaden går desto bättre blir både värdena och ens mående. Då månaden är slut så kan man alltså "lura" sig själv och det är här varningen kommer in:

Jag kan för all del instämma i att en månad är kort (men inte verkningslös) eftersom man inte hinner så mycket mer än att "fräscha upp sig" lite och må lite bättre rent allmänt. Kruxet är att man som vanedrinkare nu tror att man är okej och kan återvända till sitt tidigare "normala" alkoholintag. Men riktigt så enkelt är det alltså inte.

Det är därför jag förordar ytterligare en månad. Dels kan man fortsätta må ännu lite bättre och få ned exempelvis höga levervärden. Man får också lite ordning på sina nya rutiner, vilket är en sak som tar tid. Saken är den att en lite mer nykter tillvaro behöver "sätta sig" i ens skalle och man behöver också känna att det är något bra för en själv och omgivningen.

Jag brukar tänka att det här "dolda" drickandet är det farligaste. Med dolt menar jag att det i många kretsar är helt accepterat att dricka varje dag, så länge det håller sig till små mängder. Det dolda är att det bara är "kretsen" - umgänget - som ser det hela och antagligen inte bryr sig om det hela eftersom de är likadana själva. Om man en eller annan dag äter exempelvis lunch med någon utanför det vanliga umgänget och då tar sig ett glas vin eller en öl till maten kanske ögonbrynen höjs, men inte mycket mer.

De utanför "kretsen" vet ju inget om ens vanor och kanske tänker "vin till lunch?" men låter det bero. Dessutom är vi ju Européer och så vidare.

Nå. Dagligt intag av alkohol på de premisserna: öl/vin till maten, kanske både vid lunch och middag, en drink efter maten eller en drink före, då man kom hem från jobbet. Och på helgerna blir det lite extra. Sedan spelar man tennis eller golv på söndagen och tror att allt är okej...

Allt är i och för sig relativt och vi är olika. Men förr eller senare så gör sådana har typer av vanor att det kan gå illa med ens hälsa. Visst. Man går på en årlig hälsokontroll, tar sina prover och läkaren kanske säger: "du har lite väl höga levervärden, inget alarmerande dock". Dricker du mycket alkohol? Då kanske försvarsmekanismerna kommer in, läkaren är ju gubevars inte med i "umgänget" och fattar således inget. Så man säger: "näe, inte vad jag vet", "en öl eller ett glas vin till maten, bara".

"Nå", säger kanske läkaren. Ta det lite lugnt med alkoholen ett tag så skall det nog ordna sig.

Kruxet är att det fortfarande finns en viss okunskap hos allmänläkare om alkoholberoende. Inte hos alla, naturligtvis. Men jag har själv stött på det ganska många gånger. Har man då "fel" allmänläkare så säger det ju sig självt att man kan gå i många och långa år utan att förändra sina vanor och resten kan ni nog räkna ut själva.

Det är alltså lika illa att dricka alkohol varje dag, även om mängden är förhållandevis liten, som att dricka exempelvis ett sexpack på fredag och ett till på lördag men sedan inget alls resten av veckans dagar. Om man dricker dagligen så hinner aldrig kroppen återhämta sig helt och hållet och om man dricker mycket två dagar i rad är det en slags "chock" för kroppen som har negativa effekter på lång sikt. Båda varianterna, har negativa effekter på lång sikt.

Däremot är det fler "risker" med att dricka mycket vid ett och samma tillfälle eftersom man då blir väldigt berusad och tappar omdömet.

Well. En månad är bra, men en till skadar aldrig. Jag säger inte att någon MÅSTE ta en eller flera vita månader. Jag menar bara att min egen erfarenhet säger att det är bra. För om man ens funderar på en vit vecka eller månad så har man redan insett att man dricker för mycket.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar