"Vi lever vårt liv framlänges, men vi förstår det baklänges"

torsdag 10 maj 2012

Alkohol på äldre dar...


För en tid sedan kunde man läsa om en del undersökningar som gjorts angående användandet av alkohol hos äldre människor. Det var allvarliga slutsatser man hade kommit fram till. Allt fler människor som gått i ålders-pension börjar då dricka mer och mer alkohol. Jag har funderat en del kring detta, dels eftersom jag sett det på nära håll, men också för att jag undrar över varför man börjar överkonsumera, rent utav missbruka alkohol så sent i livet.

Det finns säkerligen ganska många orsaker till varför en person som gått i pension börjar dricka mer och mer. Det kan vara ensamhet, leda och inte minst en slags "vilande" alkoholism som vaknar till liv när det finns både pengar och tid över. Jag är naturligtvis ingen expert utan kan bara utgå ifrån det jag sett på nära håll och det jag vet om alkoholism som sjukdom. Dessutom är människor människor och ju äldre (och visare) jag blir desto fler likheter ser jag hos de flesta.

Jag har definitivt inte varit så själv i mitt drickande, men jag förmodar att många människor under långa perioder i livet kan hålla sig "i skinnet". Detta beroende på att de har så pass stora "åtaganden" i sin tillvaron att de håller sig ifrån det värsta drickandet. Det kan vara sådana saker som exempelvis familj, barn, ett slags "kall" där det absolut inte går att dricka eller ett arbete och en sammantagen livssituation som håller "kung alkohol" på avstånd långa tider.

Jag har sett många killar (och tjejer) genom åren som varit helg-alkisar. De har druckit både fredag och lördag (eller kanske bara en av dagarna), skakat av sig det värsta på söndagen och sedan börjat jobba "som vanligt" igen på måndagen. De har levt så i åratal utan att för den skull supa till på söndagen eller ta sig en after-work på onsdagen. Men de har varit klara överkonsumenter vid varje tillfälle, det vill säga de har druckit allt för många glas enligt den norm som finns. Men de har värderat livet i stort alltför mycket för att falla igenom totalt.

Visst. Förr eller senare så drar det iväg, (det handlar om kemi och sjukdomens art) men många klarar alltså att leva på det viset som helgalkis. Men jag brukar fråga mig vad som kommer att hända när dessa kvinnor och män går i pension? Eller om de blir arbetslösa alternativt långvarigt sjukskrivna. Många inom den här gruppen av människor har jobbet som enda intresse. Jag har sett det så många gånger. De kan inte koppla av under semestern och sjukskriver sig sällan. När de väl åker på en influensa så klättrar de på väggarna över att behöva vara hemma ett antal dagar.

Det här är kraftiga varningssignaler i min bok. Att dricka sig riktigt berusad vid ett eller två tillfällen per vecka (alltså på veckoslutet) är alkoholism som jag ser det. Det är ytterst tveksamt om kroppen hinner återhämta sig på bara en dryg vecka rent fysiskt. Detta gör att de här personerna hela tiden går med en försämrad hälsa. Kanske inte så det "stör", men likväl. Med största säkerhet så visar proverna vid regelbundna hälsokontroller att de värden som skall vara låga är höga och vice versa.

När de sedan sitter där hemma på sin kammare. Pensionerade. Utan arbetet som de ansåg vara allt här i tillvaron. Kanske har de få vänner utanför yrkeskretsen. Det är konstigt. När någon går i pension så blir den personen direkt "utanför" sina tidigare arbetskamrater. Ena dagen en av dem, andra dagen inte. Dessutom kan det vara stora ålders-skillnader, så många gånger finns det ingen anledning att umgås med varandra utanför jobbet. Snackar jag skit? Jasså? Tänk efter några gånger till så fattar du att jag har rätt. Det är inte så överallt. Naturligtvis inte, men jag har sett det på egen hand alltför många gånger. Det är trist.

Och en anledning till att dricka för många.

Det säger sig självt att ju äldre kroppen blir, desto sämre tål den alkohol i större mängder. Att dessutom kanske bli stillasittande hemma med ölen som enda sällskap är ju inte heller bra för hälsan. Jag vet inte, men jag tycker nog att den norm som finns gällande när man dricker för mycket skall vara lägre ju äldre man är.

Och jag tycker definitivt att omgivningen skall ha vetskap om detta och samtidigt ha ögon och öron öppna. Men samtidigt är det svårt. När en person som dricker för mycket jobbar finns det ett helt annat skyddsnät. Likadant är det även om man har socialbidrag eftersom man då "tillhör" kommunens bord och de har koll på sådant. Som pensionerad - och möjligen ensam - finns inte samma skyddsnät. Många personer kan antagligen sitta hemma och dricka ganska länge innan (och om) det upptäcks.

Nästan varje gång jag är på affären som öppnar klockan 07.00 ser jag någon äldre man eller kvinna (ofta samma person) som startar dagen med en inköp av ett eller flera sexpack folköl. Det är verkligen inte sunt. Jag har gjort det själv under långa tider och om man absolut måste handla öl vid den tiden på morgonen så har man definitivt gått för långt nedåt. Man mår inte alls bra. Jag säger inte att det är bättre att handla sina öl vid tio, två eller åtta på kvällen, men tidigt på morgonen indikerar vissa saker.

Att människor super för mycket är så onödigt. Det kostar så förbannat mycket i lidande och resurser. Oavsett när i livet det sker är det tragiskt att det skall behöva vara på det här viset. Många människor säger ungefär: "man väljer själv", "man har rätt att göra vad man vill" och så vidare. Jo, man gör det till en början. Men som det är med alkoholen så tar den snart nog över och då blir man "slav i kung alkohols rike"...

Ni vet det gamla svenska ordstävet: "först tar mannen flaskan, sedan tar flaskan mannen".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar