Inlägg från fejan 6

1. 

   Janne Häggqvist

   den 30 januari

   Ett par dagar i rad har jag förvånats över mig själv. Två händelser som förr om åren hade resulterat i att jag blivit skogstokig och möjligen gått handgripligen till väga. Idag så brydde jag mig inte ett dugg. Vet inte om det är bra eller dåligt, med tanke på ens personliga sfär och så vidare. Dessutom så vill jag ju absolut inte ha folk för nära.
   
   Den första händelsen var att jag stod och skulle betala i kassan på Köperativa. Eftersom jag betalar med kortet så vill jag ju skydda koden. Sunt förnuft, liksom. Det stod två byggjobbare bakom mig i kön och de stod förbannat nära mig. Det enda jag gjorde var att liksom ruska på mig lite och breda ut mig vid knappsatsen och då backade de faktiskt en smula. Förr om åren hade jag garanterat gormat till och frågat vad fan han hade för problem...
   
   Den andra händelsen var då jag några dagar senare var och handlade i samma affär. Jag stod och packade mina varor. Jag hade sett en snubbe som stod och snackade med en av personalen som fyllde på cigaretter. Jag kände igenom honom för han går alltid där nere i centrum. Well. Nu började han tilltala mig och ha åsikter om alla mina pet med Ramlösa. Ingen skada skedd. Sånt kan jag ta, även om jag tycker det är oartigt av personen ifråga. När jag packade i väskan så började han med att ställa sig två millimeter ifrån mig och stinka rök och gammal fylla. Sen började han peta med min väska liksom för att hjälpa till. Oavbrutet pratande så jag kände den unkna andedräkten.
   
   Jag vågar liksom inte tänka på vad jag hade gjort för typ 10 bast sedan. Nu reagerade jag liksom inte utan fortsatte packa.
   
   Saken är ju den att förr så var jag arg HELA TIDEN och minsta lilla, som jag tyckte, angrepp på min personliga sfär resulterade i en uppblossande blixtrande ilska. Som tur var höll den sig till att skrika på folk och fä.
   
   Idag är jag så in i bänken ko-lugn att jag inte fattar det själv riktigt.
   
   Tror jag får ta och rannsaka mig själv lite. Inte så jag tänker bli som förr. Absolut inte. Men man får ju inte heller bli en mes, liksom. Går folk över gränsen - min gräns - så gör det och då behöver man göra en markering, annars gör de om det igen.
   
   Men faktum är ju att jag även tänker att någon form av reaktion från min sida är totalt slöseri med energi och det är kanske därför jag inte reagerar. Oftast, även om man har "rätt", så är det totalt meningslöst att argumentera med folk.