"Vi lever vårt liv framlänges, men vi förstår det baklänges"

tisdag 29 maj 2018

Oneself är här, men ändå inte

Vaddå kris?

Mitt första inlägg här på väldigt länge. Varför befinner jag mig inte oftare här på sidan? Jag vet faktiskt inte. Men det är ju så att FB drar mer än vad den här sidan gör. Det är olika respons på olika typer av sidor. 

Jag skriver fortfarande mina långa texter, hehe, men de ligger alltså uppe på "fejan" nu för tiden. Det finns en länk i övre högra hörnet som tar dig dit.

Annars handlar det mest om bilder. Att manipulera bilder är för mig höjden av avkoppling, eller åtminstone nära nog. Däremot så känns det ofta som om både texterna och bilderna är upprepningar på samma tema, typ Wallanders farsa som ALLTID målade samma motiv.

Men trägen vinner förhoppningsvis, jag menar, om man gör samma sak tillräckligt många gånger blir man ju oftast bra på det. Det har jag som bekant negativa erfarenheter av, hehe.

Vad annars då?

Inte mycket. Min föresats har ju hela vägen varit att ta det lugnt och så vidare. Ibland kanske jag tar det för lugnt och det finns förvisso ett antal "borde", men det kommer väl då det kommer. Det blir enligt min egen erfarenhet ALDRIG bra om man hetsar och stressar fram något, även om man "borde".

Omslaget är som bekant Supertramp och det är en så cool bild, tycker jag. För mig innebär den ungefär att varför skall man bry sig om de stora ting man ändå inte kan göra något åt? Visst, man kan göra sin del och dra ett litet strå till en stack som aldrig blir förändrad. Och det gööör man nog, fast omedvetet eller undermedvetet. 

Däremot är det de små sakerna i tillvaron man kan förändra eller "borde", hehe. 

Jag har för övrigt precis lagt upp ett gäng bilder på deviantart. Har ett konto där och där har jag haft typ 3 bilder de senaste fem åren, hehe. Det är inte speciellt bråttom, eller hur...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar