Väder och vind

Det finns väl få saker i vardagen som engagerar oss människor så mycket som vädret. Vi är aldrig nöjda. Antingen är det för varmt eller så är det för kallt. Det blåser för mycket, är för kvavt eller så är det vindstilla. Alla årstider har sina "aber", men i det här inlägget tänkte jag koncentrera mig på den rådande väderleken, nämligen värmen.

Tur att det blåser lite.

För egen del så har jag kommit upp i en ålder - hehe - där vädret spelar mindre roll. Jag bryr mig inte så mycket. Jag har inga måsten när det gäller väderleken. Jag menar, många andra kan inte vare sig sitta still eller vara inomhus så fort kvicksilvret går över +20 grader och solen skiner. Det rör mig inte i ryggen. Alla gör som de själva vill. Annat var det förr, då var jag likadan, men som den trogne läsaren vet så har jag ändrat riktning och kurs i livet.

Däremot så föredrar jag ett annat väder än det rådande dessa sommardagar. Det är helt enkelt för varmt i min bok. Det är svårare att "fly" från värmen i jämförelse med kylan. När det är närmare +30 grader i skuggan så kan man inte ta vägen någonstans och man kan inte mer än hålla sig i stillhet, dricka mycket och framför allt undvika solen. Även om man sitter utan några kläder alls så rinner svetten. På vintern tar man på sig plagg efter det att kylan ökar, för att sedan klä sig med färre plagg när kylan avtar och det blir varmare. Dessutom gillar jag inte när det är helt och hållet vindstilla, som det var för några dagar sedan. Det är hemskt jobbigt när det dessutom är väldigt varmt. (En annan har lätt för å kvalme ur, hehe...)

Vi påverkas olika av klimatet. En del människor gillar värme, medan andra hatar den. I grund och botten är vi skapta olika och därför så klarar vissa av kylan bättre än andra. Men det handlar också om hur ytligt blodkärlen ligger hos en person. Ofta har kvinnor "ytliga" blodkärl och därför kan de frysa för det mesta. (Be mig inte förklara hur det där fungerar, för det vet jag inte.) Det handlar också om hur mycket man väger. Väger man för mycket så känns värmen svårare.

Skönt i solen för många. Men dess strålar är inte att leka med.

När det är riktigt varmt - som nu - brukar jag tänka på hur det var förr om åren, typ på sjuttio- och åttiotalen. Då tog inte solen lika hårt. Det kände och känner man, jag menar skillnaden. Dessutom är det ju fakta att solen värmer/bränner mer idag än för 40-50 år sedan. Visserligen tror jag att åtminstone jag har blivit känsligare för både värme och kyla med åren, men det var ändå lättare förr om åren. Man både kunde och orkade vara ute i solen en hel dag. Utan hatt. Utan solglasögon. Visst, man blev röd om man var ute för länge, men man smörjde sig innan man gick och lade sig så var det bra - nästan - när man vaknade nästa dag. Inte hade man nån solskyddsfaktor vad jag kan minnas. Möjligen när man åkte utomlands, exempelvis till Medelhavsländerna, för där tog solen hårt.

På ungefär samma sätt och vis var det på vintern. Det var kallt så in i helsefyr, men man kunde vara ute ändå. Jag minns vissa vintrar i Farsta då det var ungefär -30 grader, men man var ute och spelade hockey eller åkte kälke ändå. Fanen vet, men ur led är både tiden och vädret, verkar det som.

Alltid - ALLTID - hatt och solglasögon i solen.

Som sagt, det är ju inte så mycket man kan göra i värmen. Det är svårt och sova för man svettas trots att fönstret är öppet och man ligger naken och utan täcke. Det är svårt även på dagen, för varenda rörelse man gör framkallar svettningar. För hög ansträngning är inte att tänka på.  Men det finns ändå små knep man kan ta till i värmen. Det bästa - i min bok - är ändå att hålla sig inne och i stillhet under de värsta soltimmarna mellan typ 11-16/17. Det är ju inte för inte som länder i de varma klimaten har siesta. Då tar solen som mest och det är oftast som varmast. Men det är ju i de bästa av världar, när man kan välja helt själv. När jag måste ut, för det måste man ju ibland, så försöker jag förbereda mig så gott jag kan. 

Jag brukar redan sedan tidigare lägga möten så tidigt på morgonen som möjligt och då brukar det även vara som svalast. Men om inte det går så får man försöka gilla läget. Och ta till några knep, som sagt. Jag har alltid en hatt på mig och alltid solglasögon. (Detta oavsett väderlek, men det är en annan historia.) Att täcka huvudet är viktigt, både på sommaren och på vintern. Ibland går det ju utan solglas eftersom hatten är på, men det är inte speciellt ofta. Man liksom kapslar in skallen från det värsta ljuset och värmen genom hatten/solglasen, men är det tillräckligt varmt så hjälper det föga. En annan sak är att jag alltid försöker gå där det är skugga. Varför gå i solen om den är så varm att man mår tjyvis?

Drick sunda vätskor...

Jag tror - eller rättare sagt vet - att många människor är dåliga på att få i sig vätska de allra hetaste dagarna. Jag brukar tänka att det då handlar om samma "problem" som med allt annat i tillvaron, att man inte hinner med det som är viktigt. (Men hur lång tid tar det att dricka ett glas vatten egentligen?) Jag minns flera killar som jag jobbade med och detta dessutom i miljöer där det var extra varmt. De drack inte många droppar vatten på en dag. Märkligt. Själv behöver jag några liter varje dag och lite mer när jag arbetade. Man kan märka om man dricker för lite, för man blir aldrig kissnödig. Jobbar man en hel dag i värmen så svettas man ut den eventuella vätskan istället för att kissa ut den.

Vätskan är otroligt viktig. Jag brukar sällan gå utanför dörren utan att ha med mig en liten flaska vatten eller mineralvatten. Oavsett väder och vind så blir man ju törstig. Men mycket i min tillvaro handlar om att jag inte mår bra av att vänta. Är jag hungrig så kan jag inte låta bli att äta av något skäl i världen och likadant är det med om jag är törstig. Jag förstår mig inte på folk som skjuter upp sådant. (Skaffa en Skalman-klocka, vetja, hehe...)

Nå. Jag tänker att det aldrig är fel att förbereda sig. Jag har många fickor på både byxor och väst, samt alltid ryggsäcken med mig. Detta oavsett årstid. Jag gillar (och mår bäst av) att ha prylar jag kan behöva med mig. Jag vill absolut inte hamna i en situation då jag står utan något viktigt. När det gäller värmen så kan man ju se till att ha med sig en eller ett par flaskor vätska. Jag har även en sådan där termos-mugg för den håller vattnet kallt bra mycket längre än en vanlig flaska. (Ofta kan man dessutom fylla på lite nytt och kallt bubbelvatten då man är på exempelvis kommunkontoret eller sjukhuset. Eller så köper man ett par flaskor till.)

Ryggsäcken är alltid med, som sagt, men jag har ett alternativ i den där midjeväskan. Denna sommar är faktiskt den första då jag blev tvungen att rata min väst med många fickor eftersom den är för varm. Då plockade jag ur alla prylar från västen och lade i midjeväskan. Ingen perfekt lösning, men den duger till jag hittat en ny. Förutom vatten behöver i varje fall jag något att torka svetten med. Det kan vara en handduk, näsduk eller dom det jag använder, en snusnäsduk. Den senare är bättre - tycker jag - eftersom den inte är så tjock som en vanlig handduk, och dessutom större än en vanlig näsduk.

En snusnäsduk doppad i kallt vatten, urvriden och lagd runt halsen.

En sak som jag anammat den senaste tiden är att kyla av halsen/nacken. Jag har ingen aning om varför det blir så jäklar varmt just där, speciellt som jag nästan alltid har håret i knut när det är varmt. Man tar helt enkelt näsduken, handduken eller snusnäsduken och dränker den i iskallt vatten, vrider ur den och lägger den runt nacken/halsen. Det är otroligt skönt och jag lovar, du märker resultat omgående. 

Att skölja handlederna i iskallt vatten hjälper

Ett annat litet knep är att man då och då sköljer händerna och handlederna i kallt vatten. Jag vet inte heller varför det blir så varmt just där, men på samma vis som en kall duk i nacken, så märker man resultat med en gång. Man känner att värmen liksom mildras i kroppen för en stund, och det kan vara fantastiskt skönt när det är förbannat varmt. Man kan givetvis inte stå rustad för allt här i världen, men man kan förbereda sig så gott det går. 

Ett av problemen med värmen är om den blir ihållande. Att under dagar och veckor gå runt i en värme som sällan går under +20 grader känns inte bra för kroppen. Men man får göra så gott man kan och följa några enkla knep och regler, så går det ändå ganska bra. Man rår ju inte över vädret, åtminstone inte ännu, och då är det ingen idé att lägga ner energi på att klaga och så vidare. Då är det bättre att istället försöka anpassa sig själv så gott det går. Vilket man gör om man har lite bollsinne...

Jag vill ha regn, regn och åter regn...

Visst har det regnat. Men det kommer aldrig tillräckligt mycket när man vill och behöver det, har ni tänkt på det. Det verkar vara nån slags universell lag att då det är värmebölja så kommer naturligtvis regnet efter ett tag, men det kommer alldeles för lite. Man minns somrar då det regnade ihärdigt mest hela tiden och visst var det tråkigt på sitt sätt, men ack vad skönt det var. Jag minns då man låg i sängen, i rummet i den hyrda stugan på någon skärgårdsö. Regnet smattrade mot taket och kanske läste man en bok eller en tidning. Men förr eller senare så somnade i varje fall jag av det härligt sövande ljudet av regn mot taket och fönsterblecken. När regnet slutade så vaknade man och kanske gick man ut i grönskan och andades in de fantastiska dofterna som det blir efter regnet.

Nu får det gärna komma regn. Mycket regn. Har ni förresten tänkt på att man kan använda ett vanligt paraply även då det är varma och soliga sommardagar. På samma sätt som man kan sitta under en parasoll på en balkong eller på krogen, så borde man ju kunna ha paraflaxet med sig och fälla upp när solen tar för hårt. Men jag tror folk tycker det är "skämmigt". "Vaffan, har du paraply när solen skiner", liksom.

Nepp. Det är bara att även här gå sin egen väg och göra det som fungerar - och känns - bäst för en själv. Varför skall man gå och lida när det finns lösningar, bara för att det inte är speciellt "normalt" att komma med ett paraply då det är +30 grader och klarblå himmel?

Do Your Thing!